Antalet tillgängliga IPv4-adresser håller i dagsläget på att ta slut och det ärdärför nödvändigt att hitta en metod för att migrera nätverket till den nyastandarden, IPv6. En migrering kan kräva att de två IP-versionerna måsteanvändas i nätverket simultant, för att de system som är beroende av nätverketska vara tillgängliga. Syftet med arbetet var att undersöka prestandani de olika migreringsteknikerna, samt att få fram vilka tekniker som är attföredra. Med hjälp av två scenarion, uppsatta i labbmiljö, testades migreringsteknikernasprestanda med verktyget Iperf. 6to4 och GRE testades iden ena miljön samt NAT64 och Teredo i den andra miljön.

Rapporten beskriver arbetet och resultaten av en prestandajämförelse mellan Teredo och 6to4, som används för att tunnla IPv6-trafik över publika IPv4-nätverk. Detta gjordes då ingen tidigare forskning hittats som jämför dessa tekniker ur prestandasynpunkt. Tre separata testmiljöer, en vardera för Teredo, 6to4 och 6to4 bakom NAT, sattes upp i en labbmiljö. I varje testmiljö skickades genererad trafik i åtta omgångar mellan två klienter, som samlade in testdata. Insamlad testdata bearbetades med formler för Throughput, End to End Delay, Round Trip Time och Jitter och ett medelresultat för varje räknades ut.

Den här rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De två protokollen är inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet använder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. På grund av att de publika IPv4-adresserna är slut i världen så måsteförr eller senare en fullständig migrering ske på internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera både de äldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram där fokus ligger påkomplexitet, alltså tidsåtgång för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration där testpersoner har fått utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att få fram tidsdata.

Bergkaraktäriseringssystem såsom RMR och Q (Rock mass rating och Rock tunneling quality index) används ofta i förstadiet av ett byggprojekt för att ge en tidig uppfattning om bergmassans karaktär och kvalitet. Informationen underlättar planeringen och det fortsatta arbetet genom att påvisa korrekta arbetsmetoder och risker. De två vanligaste systemen för att karaktärisera berg är RMR och Q, vilka båda med hjälp av fältbedömningar och beräkning betygsätter den aktuella bergmassan. RMR och Q har här använts för att karaktärisera en bergmassa i Huddinge kommun inför en planerad byggnation. Resultaten av karaktäriseringen med de båda systemen skiljer sig åt på vissa platser vilket sannolikt kan förklaras med systemens olika tillvägagångssätt.

Bergkaraktäriseringssystem såsom RMR och Q (Rock mass rating och Rock tunneling quality index) används ofta i förstadiet av ett byggprojekt för att ge en tidig uppfattning om bergmassans karaktär och kvalitet. Informationen underlättar planeringen och det fortsatta arbetet genom att påvisa korrekta arbetsmetoder och risker. De två vanligaste systemen för att karaktärisera berg är RMR och Q, vilka båda med hjälp av fältbedömningar och beräkning betygsätter den aktuella bergmassan. RMR och Q har här använts för att karaktärisera en bergmassa i Huddinge kommun inför en planerad byggnation. Resultaten av karaktäriseringen med de båda systemen skiljer sig åt på vissa platser vilket sannolikt kan förklaras med systemens olika tillvägagångssätt.

 Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken mjukvarubaserad fjärranslutningslösning som passar för ett mindre företag, då de har mindre ekonomiska tillgångar än ett större företag behöver de vara mer noggranna med sina produktval. Arbetet är utfört med litteraturstudier och en enkätundersökning till ett tiotal mindre företag, samt en laborationsmiljö där tester av de olika fjärranslutningslösningarnas egenskaper har utförts.Område valdes då ämnet fjärranslutning knappt behandlads under utbildningstiden, och fördjupar sig därför inom området.Resultatet visar vad mindre företag anser vara de viktigaste egenskaperna med en fjärranslutningslösning. Även de värden som uppkom vid tester i laborationsmiljön kommer att presenteras i resultatet. De samlade resultaten kommer sedan visa på vilken mjukvarubaserad lösning som passar bäst för ett mindre företag. .

Vid kalkylering inför en tunneldrivning finns det vissa svårigheter med att bestämma hur lång tid arbetet tar och framför allt vid uppstarten av produktionen. Det kan leda till att anbudsofferter blir felberäknade med avseende på både tiden och kostnaden. Vid en felberäkning av hur mycket tid ett projekt kan tänkas behöva kan det i längden ge högre kostnader och därmed lägre intäkter. För att förhindra sådana fallgropar är ett steg att identifiera de problem som kan uppstå under produktionen och förhindra dem. Mätningar har därför utförts under uppstarten av ett tunneldrivningsprojekt i Norsborg.Även om mätningarna utförs på ett specifikt projekt är förhoppningen att det även ska kunna användas vid andra tunneldrivningsprojekt.